Arenor har länge setts som isolerade öar för sport och underhållning, men den bilden håller på att förändras i grunden. I takt med att våra städer förtätas och utmaningarna kring hållbarhet växer, framträder arenan som en potentiellt kraftfull aktör i stadsutvecklingen. Det är en fascinerande utveckling där fokus skiftar från rena monumentbyggen till integrerade, multifunktionella anläggningar som aktivt kan bidra till en mer hållbar framtid – ekologiskt, ekonomiskt och socialt.
Integration i stadsmiljön: Mer än bara betong
Från isolerad ö till urban katalysator
Den traditionella bilden av en arena är ofta en stor betongkonstruktion i stadens utkant. Men modern stadsplanering kräver mer integrerade lösningar. Urbaniseringen sätter press på våra städer, och som forskningen vid Högskolan i Gävle understryker, krävs ett helhetsperspektiv där vi balanserar behovet av täthet med invånarnas behov av grönska och rekreation. Här kan arenan spela en oväntad men viktig roll. Istället för att bara konsumera mark, kan rätt placerade och designade arenor faktiskt fungera som katalysatorer för att uppgradera och tillgängliggöra befintliga grönområden.
Exemplet Debrecen: Revitalisering av grönområden
Ett belysande exempel är Nagyerdei Stadion i Debrecen, Ungern. Istället för att bygga nytt i periferin valde stadsledningen, med hjälp av statliga medel, att återuppbygga stadion på dess historiska plats mitt i stadens största parkområde, Nagyerdő (Stora Skogen), ett naturskyddsområde. Projektet handlade inte bara om att skapa en modern fotbollsarena, utan om att revitalisera hela det omgivande, tidigare något förfallna, parkområdet. Som beskrivs i en fallstudie från Debrecen, integrerades stadion varsamt i miljön – med en medvetet lägre bygghöjd för att smälta in bland trädtopparna och bibehållna siktlinjer mot skogen från läktarna. Samtidigt investerades det stort i parkens infrastruktur: nya fontäner och vattenbassänger anlades, en underjordisk parkering byggdes, ett evenemangsområde skapades, det gamla vattentornet renoverades, en damm utvidgades, en utomhusteater rustades upp och nya lekplatser och promenadstråk tillkom. Resultatet blev ett uppskattat lyft för hela staden, där arenan blev en positiv kraft för att bevara och utveckla urbana grönområden, en central del av hållbar stadsutveckling.
Skapa levande platser mellan evenemangen
Denna strategi, att se arenan som en del av ett större sammanhang, är avgörande. Det handlar om att skapa platser som lever även mellan de stora evenemangen. Genom att kombinera idrottsfunktioner med offentliga rum, parker och service kan arenan bli en naturlig mötesplats som bidrar till social hållbarhet och stärker lokalsamhället. Det är en utveckling som syns i många nya arenaprojekt världen över – en rörelse bort från isolerade ’eventfabriker’ mot integrerade stadsdelscentrum.
Hållbarhet i praktiken från design till drift
Undvik kostsamma misslyckanden
Att bygga hållbart handlar om mycket mer än bara miljövänliga materialval. Det sträcker sig från den initiala design- och byggprocessen till den långsiktiga driften och anläggningens hela livscykel. Erfarenheter från tidigare stora evenemang, som de olympiska spelen i Aten och Rio, har smärtsamt visat på riskerna med kortsiktigt tänkande. Som diskuterades vid ett seminarium hos Columbia University, är det avgörande att undvika att skapa så kallade ’vita elefanter’ – kostsamma, underutnyttjade anläggningar som blir en ekonomisk belastning snarare än en tillgång efter att strålkastarljuset slocknat.
Innovativ design för långsiktig hållbarhet och flexibilitet
Moderna teknologier och innovativ design är nyckeln till att bygga mer hållbart och flexibelt. Lätta takkonstruktioner i material som ETFE (en slitstark och genomskinlig plastfilm) minskar materialåtgången och kan ge ett luftigare intryck. Avancerade system, som användning av UV-ljus för planbelysning, kan optimera energianvändningen för drift och underhåll av naturgräs. Partho Dutta från HKS Sports and Entertainment Group, med erfarenhet från projekt som Arenas das Dunas i Brasilien och nya Perth Stadium, betonar just vikten av anpassningsbarhet och långsiktigt arv i arenadesign. Flexibilitet är centralt för att arenan ska kunna anpassas för olika typer av evenemang – sport, konserter, mässor, lokala sammankomster. Detta maximerar nyttjandegraden och den ekonomiska bärkraften över tid, vilket är avgörande för den långsiktiga hållbarheten.
Lokala lösningar och socialt ansvar
Även för mindre anläggningar, som idrottshallar på kommunal nivå, är hållbarhetsperspektivet centralt. Koncept som Arconahallen visar hur man kan kombinera kostnadseffektivitet och snabb byggtid (cirka åtta månader tack vare prefabricering) med fokus på låga livscykelkostnader och energieffektivitet. Att bygga med robusta material som betong, stål och tegel minskar underhållsbehovet och ger lång livslängd. Möjligheten till miljöcertifiering, exempelvis enligt Miljöbyggnad (där Stora Mossens idrottshall nådde nivå Guld med ett energimål på max 55 kWh/kvm och år), ger en kvalitetsstämpel på hållbarhetsprestandan. Dessa hallar är ofta designade som flexibla multihallar med fullstora planer enligt internationell standard, anpassningsbara för olika sporter och aktiviteter. De inkluderar nödvändiga faciliteter som omklädningsrum, redskapsförråd, pentry och städutrymmen, vilket ökar deras värde för lokalsamhället. En ofta förbisedd men kritisk aspekt är tillgänglighet. Att designa arenor som är fullt tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, vilket Arconahallen eftersträvar, är inte bara en fråga om lagkrav, utan en grundläggande del av social hållbarhet. En arena som är öppen och välkomnande för alla bidrar till ett mer inkluderande stadsrum.
Arenans långsiktiga värde och sociala roll
Ett arv som räknas ekologiskt, ekonomiskt och socialt
En arenas verkliga värde mäts inte bara i antalet sålda biljetter eller vunna matcher. Det långsiktiga värdet ligger i dess förmåga att bidra positivt till staden och dess invånare över tid. Detta kräver en strategisk vision som sträcker sig bortom själva byggnaden och integrerar arenan i stadens sociala, ekonomiska och ekologiska väv. Det handlar om att skapa ett arv, en ’legacy’, som lever vidare långt efter att invigningsfesten är över. Detta knyter an till det helhetsperspektiv på hållbar stadsutveckling som betonas av forskare, bland annat vid Högskolan i Gävle. En framgångsrik arena måste leverera på alla tre hållbarhetsdimensionerna: ekologiskt genom smart resurshantering och energieffektivitet, ekonomiskt genom en sund affärsmodell och positiva spridningseffekter, och socialt genom att vara en inkluderande mötesplats.
Inkluderande mötesplatser för alla
Den sociala dimensionen är kanske den mest komplexa, men också avgörande. En arena har potential att vara en aktiv mötesplats som bygger broar mellan människor och stärker social sammanhållning. Det kräver medvetna val i design, programmering och drift. Utöver fysisk tillgänglighet handlar det om ekonomisk och social tillgänglighet – att säkerställa att arenan och dess aktiviteter är öppna för olika grupper, oavsett bakgrund, och kan användas för lokala initiativ, skolidrott eller spontanaktiviteter.
Samverkan för lokal förankring
Offentliga investeringar spelar ofta en nyckelroll, som i fallet med Nagyerdei Stadion i Debrecen. Men det kräver också ett nära samarbete mellan offentliga och privata aktörer, idrottsföreningar och lokalsamhället för att säkerställa att arenan verkligen möter stadens behov och blir en tillgång för alla. Att planera för multifunktionalitet från start är avgörande för att maximera nyttjandet och säkerställa att arenan förblir relevant och ekonomiskt hållbar över tid. När arenan omges av parker, caféer eller andra offentliga funktioner blir den en naturlig del av vardagslivet, vilket bidrar till trygghet, trivsel och gemenskap.
Framtidens arena en integrerad del av stadens ekosystem
När vi blickar framåt mot 2025 och vidare, ser vi en arenautveckling som går mot alltmer sofistikerade och integrerade lösningar. Framtidens arena är inte bara en plats för upplevelser, utan en aktiv komponent i stadens ekosystem. Den är energieffektiv, kanske till och med energiproducerande, byggd med cirkulära material och designad för att minimera sitt miljöavtryck. Den är flexibel och anpassningsbar, kapabel att hysa en mångfald av aktiviteter och därmed maximera sin samhällsnytta och ekonomiska bärkraft.
Framför allt ser vi en arena som är djupt rotad i sitt lokalsamhälle – en plats som inte bara attraherar besökare utifrån, utan som också tjänar de boende i närområdet. En plats som bidrar till folkhälsa, social interaktion och lokal stolthet. Att förverkliga denna vision kräver modiga beslut, innovativ design och ett genuint engagemang från alla inblandade parter – stadsplanerare, arkitekter, byggherrar, idrottsföreningar och inte minst medborgarna själva. Potentialen finns där, och genom att se arenan som en integrerad del av den hållbara stadsutvecklingen kan vi skapa anläggningar som ger värde tillbaka till våra städer i generationer framöver.